Från Goodreads. |
Det är jobbigt att skriva en recension av den här boken. Det är jobbigt för att jag själv har erfarenhet av närstående som förlorat en av sina bästa vänner. Det är jobbigt för Lisa Bjärbo lyckas skriva exakt hur det känns när man förlorar någon som står en nära.
Och jag tycker att det är bokens styrka, att Lisa Bjärbo verkligen fångar hur det känns, och lyckas få fram det på ett så himla fint vis. Jag tycker liksom att alla borde läsa den här boken.
Något annat jag gillar med boken är hur vi får följa David (huvudpersonen) i hans sorgearbete, men samtidigt lyckas Lisa Bjärbo ändå gestalta de andra karaktärernas sorg och känslor, genom Davids ögon.
Det som drar ner det lite för mig är kärlekshistorien mellan David och en av tjejerna i deras kompisgäng. Jag fattar varför den är där, och kanske är det så att den faktiskt behövs för att det inte ska bli alltför tungt, men jag tycker (det här är en högst personlig åsikt, vill jag bara poängtera) att den tar lite för mycket fokus från resten av berättelsen.
Jag vet inte vad mer jag kan skriva som skulle låta vettigt, så jag säger så här: Jag hoppas att alla skolor och bibliotek köper in den här boken och att alla läser den, för det behövs.
Tack och hej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar